Lars Pirak / Den som går runt renhjorden. Vy från utställningen på Bildmuseet 2003-2004. Foto: Mikael Lundgren.
Lars Pirak / Den som går runt renhjorden. Vy från utställningen på Bildmuseet 2003-2004. Foto: Mikael Lundgren.
Lars Pirak / Den som går runt renhjorden. Vy från utställningen på Bildmuseet 2003-2004. Foto: Mikael Lundgren.
Lars Pirak / Den som går runt renhjorden. Vy från utställningen på Bildmuseet 2003-2004. Foto: Mikael Lundgren.
Slöjdaren och konstnären Lars Pirak utnämns till hedersdoktor vid Umeå universitets årshögtid den 8 november 2003. Dagen efter, söndagen den 9 november öppnar Bildmuseet hans separatutställning Den som går runt renhjorden.
- Alla tider och människor behöver sina berättare, den som betraktar, den som ser. Pirak betyder: den som går runt renhjorden, berättar hans dotter, konstnären Katarina Pirak Sikku som också deltar i utställningen.
Lars Pirak är född 1932 vid fjällsjön Karats inom Tuorpons sameby, åtta mil från Jokkmokk. Han är en framstående samisk personlighet, slöjdare och konstnär med internationell ryktbarhet. Hans konst är klassisk och visuellt pregnant med tydliga inbrytningar av ett nutida konstnärligt egensinne.
Utställningen Den som går runt renhjorden visar utsnitt ur Piraks konstnärliga verksamhet från och med hans ungdomstid under 1940-talet fram till idag. Lars Pirak är en formförnyare inom samisk bildkultur och arbetar medvetet med förenklingar för att signalera dess historia: detta gäller inte minst för hans stora produktion av duodji, sameslöjd. I de teckningar och skisser som presenteras i utställningen träder delvis en annan sida av Pirak fram, nämligen den fundersamma och sökande Pirak.
I en dialog med dottern, konstnären Katarina Pirak Sikku får vi delta i ett samtal, som har sin spelplats i skissform på Bildmuseets väggar. Fram växer en berättelse som speglar en mångfasetterad konstnär och personlighet: från det mera förtroligt privata, till debattören och oräddsmannen Lars Pirak.
Lars Pirak var en av de första, och den mest mångsidiga, att förnya det samiska hantverket. Sitt genombrott fick han med knivar, kåsor och andra föremål snidade i trä och renhorn. Till exempel har hans saltkarsripor i horn, med ströskedens skaft som en bred fågelstjärt, rönt stor uppmärksamhet.
Sedan 1950 har hans konst visats runt om i Sverige men också internationellt, till exempel vid världsutställningen i New York samt i Canberra, Basel, Helsingfors och Tokyo. Lars Piraks konstverk finns bland annat representerade vid Nordiska museet, Stockholm; Nationalmuseum, Stockholm; The Museum of Indian Art, New York; The Etnographical Collections of Chicago; The British Museum, London; The Ethnographical Museum of Tokyo; The Ethnographical Museum of Mexico; The Museum of Washington; The Museum of Sydney och The Panchgani Cultural Center of India.
Utställningen görs i samarbete med CeSam, Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet.