Konstvetaren och kulturjournalisten Paulina Sokolow berättar om en svensk-judisk konsthistoria. En del av det nationella firandet av Judiskt liv i Sverige
Den svenska konsthistorien innehåller spår av judiskt liv och tänkande. Konstnärerna är vitt skilda, några levde judiska liv, andra valde helt bort sin religion och kulturella tillhörighet och blev ”svenska”. Konsthistorikern Paulina Sokolow tar med publiken på en resa på spaning efter de öden, händelser, omständigheter i omvärlden och attityder, som formade den svenska konsthistorien, från Ernst Josephsons Strömkarlen (1867) till Susanna Marcus Jablonskis The Orchestra (2019).
Andra konstnärer som kommer att omnämnas: Hanna Hirsch Pauli, Isaac Grünewald, Josef Frank, Peter Weiss, Lotte Laserstein, Lenke Rothman, Endre Nemes. Goldin+Senneby, Carlos Capelán, men också mecenater och gallerister.
Genom århundradena har det pågått ett växelspel mellan en strävan om integration och assimilering och viljan att kunna bibehålla och utöva sin religion. På så vis har judar innehaft en unik position av mellanförskap. Erfarenheterna, att ha tillgång till flera språk och kontakter med andra kulturer, att utsättas för diskriminering och accepteras endast på nåder, är en del av att vara jude. Syns detta i konsten?
Paulina Sokolow, verksam i Stockholm, är konstvetare och kulturredaktör på tidningen Flamman. Utöver det bidrar hon med texter för Ord & Bild och Judisk krönika. Sedan 2018 arbetar hon också som kommunikatör på Tensta konsthall.
Judiskt liv i Sverige 250 år
År 1775 blev ett historiskt genombrott i Sverige, då judar äntligen fick rätten att öppet leva och verka som judar. Detta banade väg för ett blomstrande offentligt judiskt liv, där traditioner och kultur kunde frodas och bidra till landets mångfald.
Plats: Flexhallen, Plan 0. Bildmuseet.
Fri entré
Begränsat antal platser
